Blyghet gone bananas
Hej på er! I set här inlägget ska jag be att få presentera en riktigt jobbig jävel. Den är både god vän och delar värderingar med Jante, och går gärna hand i hand med känslor som skam och osäkerhet. Ibland gör den allt för att sätta käppar i hjulet och hindra mig från att göra sånt som jag egentligen både vill och kan göra.
Mina damer och herrar. Social Fobi.
Jag tänker inte sticka under stolen med att det är en tung och fruktansvärt onödig grej att ha och göra med. Men jag är glad att jag vet, förstår och kan jobba med det. Jag blev först förvånad över diagnosen, då jag fått en felaktig bild av att alla socialfobiker är rädda för människor och varken kan åka tåg eller buss eller ha ett jobb. Det är en stor myt, jag skäms. Det finns lika många sätt att ha socialfobi som det finns människor som lider av det. I grunden handlar det om en sjuklig rädsla att bli granskad, eller som min läkare sa - blyghet gone bananas. Jag har bra socialkompetens enligt många, tycker om folk och tåg är mitt favoritfärdmedel. Ändå påverkar social fobi mig i de flesta situationer. Mer än jag trott. Jag älskar att umgås, men det gör mig trött. Jag är inte rädd för människor men jag är livrädd för situationer där jag ska prestera eller på något sätt kommer bli granskad av andra människor. Det kan handla om att presentera mig själv i grupp eller vissa gånger bara skriva under ett kvitto när någon ser på. Ibland känns det som att jag har det under någorlunda kontroll, och ibland kan det bara skölja över mig snabbare än jag hinner reagera, som en knytnäve i magen. Det yttrar sig i starka panikkänslor, hade jag inte vetat vad det var hade jag trott att jag håller på att svimma, eller fått parkinson ungefär. Det tar energi att hela tiden vara på sin vakt, att försöka hålla sig lugn. Och jag har svårt att tygla det där Jag känner när jag är bland folk att jag behöver hålla koll på varenda andetag, rörelse och tanke för att inte rasa och bli helt tagen på sängen av paniken. Som att varenda del av mig är kort i ett korthus, tappar jag ett så faller hela huset. Eller som att gå på nålar och vara rädd för att sätta ner foten för hårt för då gör det ont. Ibland har jag svårt att skilja på vad som kommer från socialfobin och vad som kommer från ADHD, men jag antar väl att det går ihop. Krockar rent ut sagt.
Men jag vet att jag kommer vinna detta. Social Fobi är en jobbig jävel. Fast jag är jobbigare.
<3